De flesta av oss har under sitt liv upplevt ångest eller någon enstaka panikattack men ibland kan känslan av ångest bli så stark och närvarande att det är svårt att fungera i vardagen.
En panikattack kan ses som en avgränsad episod av intensiv och plötslig rädsla eller ångest med kraftiga kroppsliga symtom som t.ex. hjärtklappning, andningssvårigheter, darrningar eller skakningar, bröstsmärtor, yrsel, illamående, orolig mage och/eller overklighetskänslor. Ofta vet man varför, men ibland uppstår känslan av obehag och rädsla utan synlig förklaring. Panikattackerna skapar en rädsla för att tappa kontrollen, bli tokig, allvarligt sjuk eller till och med att dö.
Paniksyndrom, även så kallad panikångest, innebär att man får återkommande, plötsliga och intensiva panikångestattacker, ängslan och beteendeförändringar (undvikande) som följd. Upplevelsen är ofta mycket obehaglig och leder till en generell oro inför att få nya attacker. Många beskriver attackerna som det mest skrämmande de varit med om, och det är vanligt att personer söker sig till sjukhusens akutmottagningar.
Människor som upplever plötsliga och återkommande panikattacker, utvecklar ofta agorafobi som också kallas torgskräck, vilket innebär att man känner obehag inför de platser och situationer man förknippar med attackerna (t.ex. tåg). Oron gör att många som upplever dessa attacker börjar undvika platserna (och liknande) där attacken först upplevdes, t.ex. tåg, bussar, köpcentrum eller så genomlider man dem med kraftigt obehag.