Oro, ångest (och rädsla) är en del av ett livsnödvändigt alarmsystem som behövs för att människor ska reagera vid hot eller fara. Så fort man känner sig stressad börjar kroppen förbereda sig på en kamp- eller flyktsituation för att överleva. Via det autonoma nervsystemet sker det icke viljemässigt, en stressreaktion. I och med att stresshormoner (adrenalin, noradrenalin) utsöndras i kroppen, ökar hjärtfrekvensen, pulsen, blodtrycket och andningen, vilket ger en ökad transport av syre till både muskler och hjärna. Försvinner den upplevda faran stoppas reaktionen av kroppen själv. Vid en del ångestsjukdomar är alarmsystemet överkänsligt och sätts igång utan att det finns ett verkligt hot eller en fara.
Människor reagerar olika på ångest. Vid ångest kan man känna alltifrån ängslan och oro till skräck och panik. Ångesten påverkar hur vi mår psykiskt och ger ofta kroppsliga symptom som andnöd, yrsel illamående, hjärtklappning, muskelspänning, domningar och stickningar, svettningar, muntorrhet, klump i halsen eller ont i magen.
Anledningar till ohälsosamt ångesttillstånd kan vara en medfödd sårbarhet, upplevelser under uppväxten eller feltolkningar av signaler från den egna kroppen.
Ångest och ångestattacker kan ingå som en del i flera andra sjukdomar som t.ex. depression. Stora påfrestningar i livet som en anhörigs död eller skilsmässa, och kroppsliga sjukdomar som t.ex. cancer kan också utlösa eller förvärra ett ångesttillstånd.
Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
GAD kännetecknas av att en person sällan eller aldrig kan kontrollera sin överdrivna rädsla eller oro inför flertalet olika livsområden som t.ex. studier, arbete, ekonomi, barn. Oro och ängslan påverkar hela ens tillvaron så att man har långvariga besvär att sköta ett arbete, fungera socialt och/eller fungera väl i familjelivet. Oron (förväntansångest) är ständigt närvarande, och är så plågsam att det är svårt att värja sig inför de ångestfyllda tankarna. Man är ofta rädd och tänker att ”det värsta” ska hända, är konstant uppskruvad (går på helspänn), ängslig, okoncentrerad, lättretlig eller rastlös. Man har svårt att sova, blir lätt uttröttad och har kroppsliga symptom som spända muskler, huvudvärk, svettningar, darrningar, muntorrhet, hjärtklappning, mag- och tarmbesvär. En del får problem med minnet och kan uppleva sig ”tomma i huvudet”.
Personer som upplever överdriven och okontrollerbar oro i sitt liv, vet att deras omgivning många gånger tycker att de oroar sig i onödan och tar ut olyckor i förskott, men de drar sig för att söka hjälp. Få söker hjälp för sin ängslighet, istället brukar man söka hjälp för sina kroppsliga problem, som spända muskler, orolig mage eller dålig sömn.
Specifika fobier
De vanligaste fobierna gäller överdrivna och obefogade rädslor för olika djur som spindlar, ormar, hundar men också för höjder, hissar, att flyga, åsynen av blod eller att få en spruta. Trots att förnuftet säger att rädslan är obefogad lider personen av den och det kan leda till att man undviker att göra saker som man egentligen önskar, eller så uthärdar man den situationen under starkt obehag.
Tvångssyndrom (OCD – Obsessive Compulsive Disorder)
Tvångssyndrom kan sägas bestå av obehagskänslor och påträngande tankar som ofta leder till tvångshandlingar av olika slag i syfte att minska obehaget. Oro över baciller och/eller smitta är t.ex. ett vanligt tvångstema som för med sig tvångshandlingar att tvätta sig överdrivet ofta eller länge. Tvångshandlingar kallas även för ritualer och har som funktion att neutralisera tvångstankarna eller den ångest som tankarna ger upphov till t.ex. att kontrollera spisen eller om dörren är låst.
Den som lider av tvång vet oftast att ritualerna är helt meningslösa, känner skam över sitt problem och drar sig för att söka professionell hjälp.