Att vara tillfälligt nedstämd är vanligt, naturligt och oftast en begriplig reaktion i olika livssituationer. Det är först när nedstämdhet blir en djupare och ihållande som det kan röra sig om en depression. 

En depression kan utlösas av olika yttre händelser som sjukdom och förlust men också av vissa biologiska faktorer. Svåra upplevelser tidigare i livet kan ge ökad risk för depression, som kan vara av olika svårighetsgrad och ge varierande symptom. Ofta samverkar och bidrar flera faktorer till det depressiva tillståndet.

När man är deprimerad, är det vanligt att man känner sig nedstämd, ledsen, sorgsen och ingenting känns meningsfullt eller roligt längre. Vissa känner likgiltighet, bristande energi och har svårt att påbörja något eller ta vardagliga beslut. Känner man sig orkeslös och orolig kan det leda till större social isolering. Andra känner oro och rastlöshet och blir lättirriterade. Det är vanligt att man tänker negativt om sig själv, att man är misslyckad, värdelös och ser pessimistiskt och hopplöst på framtiden.

Oro och ångest är vanliga följeslagare vid depression och kan ge olika kroppsliga symptom som andnöd, yrsel, hjärtklappning, muskelspänning, svettningar eller magont.

Även minnet kan påverkas så att man har svårare att koncentrera sig och komma ihåg saker. Att känna skam och skuldkänslor och att tänka på döden är en del av sjukdomsbilden vid djupare depression. Sömnstörningar eller att äta mindre (eller mer) är också vanligt förekommande.

Vid bipolär sjukdom, även kallad manodepressiv sjukdom, förekommer både depressiva och maniska perioder. De maniska perioderna utmärkas av förhöjt stämningsläge.

Det är betydelsefullt att så tidigt som möjligt söka behandling för att få hjälp med att vända det depressiva tillståndet.